Just nu känns det mesta meningslöst... Tomt och ensamt.. VA FAN VA DU TVUNGEN ATT SÄGA ATT DU VILLE HA MIG IGEN FRÅN BÖRJAN! Känner ingen glädje känner ingenting.... Jag trodde denna månaden handlade om oss och hur vi skulle ha det... Hur fan ska du kunna komma på det när du träffar andra killar och blir intresserade av andra? Jag tror jag vet det stor problemet med allt.. Dina känslor för mig... Jag vet precis vad jag känner för dig, det har jag kännt och vetat sen början av vårt förhållande... Känslorna har aldrig svalnat eller något.. Men dina känslor är nog inte tillräckliga för att vi ska kunna försöka igen, för att det ska kunna fungera någon gång... Dert är vad jag tror, men du har inte sagt något annat eller visat motsatsen. Det är pga mina känslor för dig som jag aldrig har varit otrogen, jag ser inte ens andra tjejer när jag har dig. Men du känner inte så... Om du hade gjort det hade du inte kännt minsta intresse för någon annan, inte ens brytt dig om andra. (tror mig, jag vet för det är så jag känner) Men det är just detta som är svaret på vårt problem väl? Om du inte känner som jag kan det aldrig fungera, problemet löst! >För då kommer det aldrig bara vara mig du vill ha. Men om du nu inte tänker ta hand om mitt hjärta så kan du väl åtminstone släppa taget om mig och berätta för mig att du inte har käsnlor som är tillräckligt starka för att du inte ska se andra killar. >Tårarna trillar... Du är den enda för mig, jag vet att jag hade kunnat leva resten av livet med dig om du bara kännt som jag gör.... OCh det gör faktastisk ont.....